24-timmars blodtrycksmätning

Lathund 24-timmars blodtrycksmätning
Indikationer och tolkning

Indikationer
De förslag som ges på indikationer nedan är baserade på en situation där man inte har fri tillgång till 24-timmars-blodtryck. Vid god tillgång kan indikationen vidgas till att i princip alla hypertoni-utredningar bör innehålla en 24-timmars mätning. En av de viktigaste anledningarna till detta är att vi effektivt kan sortera bort ”vit-rockshypertoniker” och därmed inte initiera behandlingar i onödan.
Studier har klart visat att 24-timmars blodtrycksmätning har en bättre koppling till prognosen för hjärt-kärlsjukdomar jämfört med mottagnings-blodtryck och detta beror sannolikt bl.a. på att ett antal individer med vit-rockshypertoni och därmed god prognos kan sållas bort.
De indikationer som anges i litteraturen för 24-timmars blodtrycksmätning är följande:

Patienter i boarder-line zonen
Skall patienter med diastoliskt tryck mellan 90 och 100 och systoliskt tryck mellan 140 och 160 behandlas? ”

Patienter där man misstänker icke optimal behandling,
exempelvis där patienten vid kontroller på mottagningen har gränsblodtryck, och man är osäker på om ytterligare blodtryckssänkande behandling krävs.

Patienter där man misstänker ”vitrockshypertoni”. Detta fenomen är vanligast hos äldre patienter som stundtals kan ha mycket höga systoliska mottagnings-tryck. Om patienten har höga mottagningstryck men normal 24-timmars mätning talar detta för vitrockshypertoni och patienten behöver då inte behandlas.

Identifiera patienter med höga blodtryck nattetid. Detta är en prognostisk ogynnsam faktor för hjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar flerfaldigt för dessa s.k. ”non-dippers” där blodtrycket inte sjunker minst 10 % nattetid, se vidare under tolkning i avsnitt 2.

Förbättra compliance hos svår-behandlade patienter.

Om man kan se att en given terapi sänker blodtrycket över dygnet kan det öka patientens motivation att ta sina mediciner.

Vid blodtrycksrelaterade specifika symtom. När det finns anledning att misstänka att hyper- eller hypotoni är en bidragande faktor,
exempelvis vid yrsel eller huvudvärk.

Refraktär hypertoni. I fall där patienten tycks svara dåligt eller inte alls på given behandling.Efter kontroll av compliance kan då 24-timmars mätning vara av värde.
Vid stora variationer i resultatet av mottagningsblodtryck.
I dessa fall av förvirrande resultat för både doktor och patient kan en 24-timmars mätning räta ut frågetecken.


Tolkning
Patienten bör bokas in för återbesök i direkt anslutning till att 24-timmars-mätaren återlämnas. Dessa besök är ofta enkla då en 24-timmars blodtrycksmätning ger ett ”facit” som gör det lätt att veta hur man skall gå vidare. Insättning av behandling eller inte? Komplettering av nuvarande behandling eller ej? Dygnsgenomsnittet bör föras in i lab.listan med förkortningen 24-t-bt efter det systoliska trycket. På så vis kan både tidigare och följande mottagningstryck enkelt relateras till denna mätning.
Resultatet tolkas huvudsakligen efter dygnsgenomsnitt i förhållande till referensvärde med bedömning av dygnsvariation. En normal mätning skulle därför kunna sammanfattas med ”Dygnsgenomsnitt 128/80, normal dygnsvariation. Pat lider ej av hypertoni.”
Referensvärden för 24 timmars blodtryck – nivåer som talar för god prognos.
Dygnsgenomsnitt <130/80 Daggenomsnitt < 135/85 Nattgenomsnitt < 120/70

Tolkningsprocessen
1. Ange dygnsgenomsnitt och ev. dag- och nattgenomsnitt och relatera detta till referensvärdena ovan.
2. Finns normal dygnsvariation med > 10 % skillnad mellan dag- och nattgenomsnitt.
3. Är mätningar gjorda med teknisk godtagbar kvalitet, d.v.s. inte för stort bortfall av mätningar alt mystiska höga eller låga värden som kan vara artefakter och påverka resultatet negativt.
4. Kan speciella avvikelser relateras till patientens anteckningar, ”arbetade i trädgården mellan 11 och 14”, eller ”låg på soffan och vilade mellan 16 och 17”. Hur inverkar det på slutresultatet?
5. Finner du att patienten har en normal 24-timmars mätning men har haft för höga mottagningstryck talar detta för vitrockshypertoni vilket bör anges i journalen och patienten bör inte sättas in på behandling alt behöver inte den aktuella behandlingen intensifieras. Vitrockseffekten kan beräknas. Exempel: om patienten vid tre olika mätningar på mottagningen har 160/95 i genomsnitt och genomsnittet dagtid på 24-timmars mätning är 130/85 så betyder det att vitrockseffekten är 30 mm-hg systoliskt och 10 mm-hg diastoliskt. Vitrockseffekten kan också ses om 1:a blodtrycket vid 24-timmars mätning relateras till medelvärdet dagtid.
6. Slutligen, om du finner att den normala dygnsvariationen saknas eller är mindre än 10 %
talar det för dålig prognos och bör utredas vidare.
Tänkbara orsaker till upphävd dygnsvariation är:
Sömnapné-syndrom – med dålig sömnkvalitet och syrebrist nattetid, trötthet dagtid.
Njursjukdom – vätskeretention nattetid kan höja blodtrycket.
Ortostatism - med låga blodtryck dagtid ger relativt sett högre blodtryck nattetid.
Sekundär hypertoni - är egentligen inte så ofta förekommande men är en tänkbar orsak.
Prostatism – en patient som går upp gång på gång nattetid får högre nattblodtryck.
Depression – vid depression av oklar anledning ofta högre blodtryck nattetid.
Läkemedel som sänker blodtrycket dagtid men där effekten avtar under natten.
Allmän sjukdom som hjärtsvikt och stroke kan minska den normala stegringen av blodtrycket dagtid.
Dålig sömnkvalitet med vakenhet och oro och sekundär blodtrycksstegring som följd.

Svante Stål 090330
Referenser:
”24-timmars blodtrycksmätning, fördelar och praktiska råd” Båvenholm, Östergren
”24-timmars blodtrycksmätning”, Nyström, Himmelmann