Osvensk verksamhet

Jag har något att bekänna...och jag skäms djupt.
Jag har bedrivit allvarlig osvensk verksamhet och borde ställas inför rätta i den svenska Jantedomstolen.

 

Mitt under den värsta finanskrisen och SAAB  stora kris vintern 2008-2009 köpte jag en sprillans ny SAAB.

Media talade inte om annat än kris och varsel och permitteringar i bilindustrin, fr.a. på SAAB och jag skäms idag över mitt osvenska beteende då jag

gick direkt och köpte en ny 9-5 Griffin sportcombi.

Jag har senare förstått att detta beteende att försöka stötta svensk bilindustri inte vara annat än på gränsen till rent osvensk verksamhet och borde straffas.

Här går en samlad journalistkår på fr.a. DN, men även andra tidningar, och dödförklarar SAAB gång på gång, och gör allt för att sätta kniven i SAAB-kroppen, som en tjur på en tjurfäktning som skall dödas med många hugg. Man väntar med iver på att få fälla den slutgiltiga kommentaren “vad var det jag sa...”. 

Här går ministrar ut och förklarar hur ointressant detta företag är för Sverige, detta företag "som producerar bilar som ingen vill ha".

Jag borde skämmas  som inte lyssnade mer uppmärksamt på Maud Olofsson och DN-journalisterna i deras iver att sänka SAAB.

Alla vettiga svennar har ju förstått detta budskap och köper tyska eller kinesiska bilar istället (Volvo). Alla har förstått budskapet utom jag, jag är osvensk, jag erkänner, ställ mig inför Jantelagen och döm mig att sitta med på den gren som vi håller på att såga av (svensk bilindustri).

 

Att vara riktig svensk är att undvika svenska bilar och bara köpa tyskt, tyskt och tyskt, kryddat med lite koreanskt och en knivudd Japanskt.

Så gör en riktig svensk. Basta.

 

Ledsen Gud, Allah och Jahve!!!

Ledsen Gud, Allah och Jahve!
Vi måste säga upp Er. Vi vet att ni enligt turordningsreglerna i LAS skulle vara de sista att få gå. Ni var ju först in eller hur? Men i det här fallet får ni gå pga arbetsbrist.
Vi har nu folk på Jorden som gör Ert jobb redan här, därför behövs ni inte längre.
I Sverige t.ex. har vi Baggarna och Fader Andreas som sköter allt från välsignelser till domens dag redan på levande, de behöver inte ens ha blivit gamla, det duger bra med ungdomar från 16 år och uppåt.
Vi har också rationaliserat rejält. Ni envisades med att granska människans hela liv och gärning. Nu dömer vi människor på 1½ minuts audition. Mer behövs inte för att sortera ut en del människor som ohjälpligt, hopplöst talanglösa, men ge en del Guldbiljett till framtiden.
Baggarna och Fader Andrea gör också sitt jobb så grundligt, att många av de som döms ut döms till evig förtappelse, "...det sämsta jag hört", "du kan inte fortsätta med detta...". Man är riktigt noga med att döda alla drömmar och förhoppningar som ungdomar kan ha.
Och de allra värsta exemplen spelas upp som varnande exempel så att alla kan skratta och håna dessa miffon. På Jorden kallar vi detta för "underhållning".
Gud, Allah och Jahve, jag tror ni nu förstår att ni inte längre behövs, när vi nu kan sköta all denna sortering redan på jorden.
Alla döda kommer redan vara sorterade och vi behöver bara en station där uppe där det är noga utmärkt vart var och en skall resa vidare.

Personalkontoret på jorden,

Vinst på skattefinansierad verksamhet?

En mediadebatt har periodvis rasat om huruvida vi skall acceptera att privata företag gör vinster på offentligt finansierade verksamheter. Skall privata företag få göra vinst på sjukvård, äldreomsorg, förskolor eller skolor som finansierats med skattemedel?
Gång på gång dras olika privata företag som gjort stora vinster fram till skampålen för sina "jättevinster" på skattebetalarnas bekostnad.
Man talar om miljonvinster och det kan röra privata vårdcentraler, förskolor eller skolor, men utan att siffrorna någonsin relateras till företagens omsättning.
En vinst måste bedömas i förhållande till omsättningen
En miljonvinst kan vara ett katastrofalt dåligt resultat för ett företag med en omsättning på 100 miljoner, men ett fantastiskt resultat om omsättningen är 2 miljoner. En sådan liten detalj bryr sig media aldrig om att redovisa, vilket gör det helt omöjligt att bedöma om de vinster som redovisas är orimligt höga eller låga. Ex.vis hade DN för något år sedan en skandaliserande artikelserie om "miljonvinster" inom privat barnomsorg, detta utan ett ord om företagets egentliga storlek eller omsättning. Sanningen är att varken du eller jag själva har en aning om omsättningen på en grupp förskolor och som läsare kan vi därför omöjligt bedöma om dessa miljonvinster är ohemula eller i själva verket tyder på en riskabelt låg lönsamhet för företaget... Det tycks räcka med att tala om "miljonvinster" för att det skall anses orimligt...

Sen har vi det där med förluster...
Vinst och förlust är två sidor av samma mynt. Att driva ett privat företag betyder att kasta sig ut utan skyddsnät. Driver du en bra verksamhet som uppskattas av dina kunder kan du gå med vinst, men du kan också gå med förlust och förlora ditt satsade kapital och det arbete du lagt ner. Och jag kan lova dig; ingen debatt kommer föras i media om dina miljonförluster och huruvida det är rimligt att du skall behöva stå för dessa själv när du driver en verksamhet finansierad med skattepengar. Tvärtom, alla kommer applådera den offentliga myndighet som lyckats upphandla utförare som sparar skattepengar. Ingen dagstidning, ingen Ohrly eller Mona Sahlin kommer tycka det är värt att ömka dig och fundera över huruvida det är rimligt att låta dig driva en skattefinansierad verksamhet med förlust.

Många företag går med vinst vissa år, andra år med förlust, en vinstmarginal på 5-10 % är inte orimligt för att kunna balansera dåliga år med förlust, titta på vilka marginaler vissa banker och el-bolag anser sig behöva. En miljonvinst med en omsättning på 10-20 miljoner är därför ingen orimlighet utan tvärtom ett måste för att hålla sig på banan även under dåliga år.
Om man ifrågasätter om privata företag skall få göra vinst på skattefinansierad verksamhet måste man också diskutera om förluster är OK. Anser man det så kommer ingen vara intresserad av att driva verksamheter. Vem vill driva en verksamhet som bara får gå med förlust? Självklart är ingen intresserad av detta; således måste alla som ifrågasätter vinster acceptera att förlusterna skall täckas av skattepengar...heureka vi är då tillbaka i gammal anslagsfinansierad verksamhet utan vinster eller risker för förluster, utan konkurens och utan reella drivkrafter till utveckling av verksamheter. Se bara på den extremt kundfientliga verksamhet som sjukvården har bedrivit i åratal innan privata alternativ kommit in.

Statens kaka är väl ändå trygg?
Ett avtal med stat och kommun borgar väl ändå för trygga pengar? Det är väl bara att håva in storkovan år efter år?
Tvärtom verkar vara fallet. Av egen erfarehet (drygt 10 år som privat entrepenör inom sjukvård) kan jag säga att inget är otryggare. Du har en kund - landstinget - som köper dina tjänster och du är tvungen att finna dig i denna kunds alla nycker.
Avtalsregler, ersättningsnivåer, principer för ersättning är dagsvara och ändras från år till år. Att förhandla med landstinget är som att spela schack med en 5-åring som slår omkull pjäserna så fort det går emot och därefter ändrar spelreglerna.

Denna snedvridna debatt om privata utförare i skattefinansierad verksamhet måste hyfsas till rejält.
1. Skandalreportage om jättevinster måste balanseras med uppgifter om företagens omsättning. En miljonvist kanske visar sig vara ett uselt resultat, vi vet inget om detta förrän vinsten relateras till företagets omsättning.
2. Om vinster tas upp måste även förluster diskuteras.
Accepteras inga privata vinster måste det offentliga även täcka förluster, och då får vi en självdöende verksamhet som i princip inte är annorlunda än om landstinget driver verksamheten själv. Är man inte villig att täcka förluster lär man inte hitta en enda företagare som vill driva en verksamhet där bara förluster accepteras.
3. Om vi anser att stat och landsting är bäst på att sköta all sjukvård, äldreomsorg, skolverksamhet etc så skall vi förstås inte acceptera några vinster och istället säga upp alla avtal med privata utförare.
Om vi tror att konkurens och mångfald utvecklar verksamheter så att vi i slutändan får en mycket bättre vård, skola och omsorg så måste vi acceptera att företag ibland gör bra vinster.

OM KÖ-ELÄNDET I STOCKHOLM

Efter 15 åra erfarenhet av körning fram och tillbaks genom Stockholm i rusningstrafik.
Köerna och avgasutsläppen skulle minska om...
1. Alla utnyttjade alla filer som finns.
Idag har folk fått för sig att en andra fil på en en-filig väg inte kan användas om den tar slut längre fram. Man går in direkt och fortsätter att köa i fil nummer 1 och tycks skämmas för att använda fil nr 2 i hela sin längd.
2. Finns en trefilig väg kör man gärna långsamt i mitten varvid man blockerar fil nr 3 (den som kör i fil nr 3 tvingas att köra om den långsamma bilen via fil nr 1 och väljer därför också att ligga i fil nr 2 varvid fil nr 3 blir tom).
3. Ett inte oävet antala bilar väljer att köra i en jämn långsam hastighet vid köbildning och lämnar 50-100 meter tom väg framför sig. Detta förlänger kön bakåt med 50-100 meter utan att bilisten tycks förstå detta samband.
Kan ni Vägverket göra något åt detta? Ja det borde de kunna.
1. Be folk använda alla filer som finns (och inte köra in innan de är slut). Be folk köra i innerfilen på trefiliga vägar och endast använda fil nr 2 eller 3 vid högre hastigheter eller omkörningar.
3.Vid kö-körning håll avstånden dvs kör inte för långt bakom framförvarande bil - varje extra meter förlänger kön bakom er lika långt-

Svante Stål
073-707 15 16

So many miles apart from you

SO MANY MILES APART FROM YOU

Am
So many miles apart from you
G C Am
go anywhere but let me know,
Am
So many miles apart from you,
G C Am
do anything but let me know,


Am
I feel the wind but I can´t see,
G C Am
I hear the rain but see no clouds,
Am
Your shadow is vague
G Am
please let me know
E7
Your shadow is vague please let me know...


C G
I need you tonigth, please come to me
C Dm7 E7 Am
I need you tonight, come in my dream
C G
I need you tonight, please come to me
C F G Am
I need you tonight, come in my dream

Rainy day

Rainy day


A
Rainy day
Asus4
ain´t going my way
Amaj7
Lazy day,
D E A
I´m in a blind spot today

Am
You could help me out,

if you touch my sky,

You could help me out,

if you reach for my heart

A
Happy day,
Asus4
it´s sure going my way
Amaj7
Sunny day,
D E A
I´m in the sunshine of love,

Vildgässens flykt,

Ett litet tonsatt poem om kärlek i fåglarnas värld. Men hur går melodin? Den som lever får se, jag skall försöka spela in låten framöver.


Vildgässens flykt
Säg, får jag smeka dina vingar,
Säg, får jag smeka dina vingar,
Häcka en stund mellan dina bröst,
räck mig vingen, låt oss dansa
i en himmelsk
kärleksdans,


Kom, låt oss flyga ut i natten,
Kom, låt oss flyga ut i natten,
sväva en stund under stjärnors glans,
vinge mot vinge låt oss segla bort
i en himmelsk
kärleksflykt,


Stick/
Jag drömmer om natten,
att jag ser vildgässens flykt
Jag känner inom mig,
att det är tid för oss,

Allt... under månens glans...

Säg, vill du följa mig till Söderns land,
Säg, vill du följa mig till Söderns land,
sätta bo vid en solig strand,
näbb mot näbb skall vi bygga,
vårt kärleksnäst,

Stick/
Jag ser dig invid mig,
känner fläkten av vingarnas slag,
du vippar på vingen,
ja vi har gett oss av... aha

Hushållsnära tjänster, rut- och rotavdrag

Debatten om hushållsnära tjänster är ett mått på hur djupt det svenska folket böjt sig under staten och fogdeväldet. Historiskt sett gick svenskarna man ur huse och gjorde uppror mot fogdarna när de avkrävde oss för höga skatter, idag är vi glada om någon lite skatt sänks och kallar det då en subvention, som om allt egentligen är statens pengar.

Vi har helt accepterat en omvändning av begreppen - att inte ta ut för ögonblicket maximal skatt betraktas som en subvention, en gåva från staten. En utebliven intäkt till staten för en sänkt skatt jämförs med att staten skänker pengar till en grupp medborgare.

Med detta synsätt skulle man kunna betrakta nettolönen - det vi får behålla efter skatt - som en ren statlig subvention. Det är ju en summa pengar som staten potentiellt kunde tagit ut i skatt men nu istället "efterskänker oss".

Detta synsätt på staten parat med den svenska Jantelagen - ingen skall ha det bättre än någon annan, alla skall ha det lika dåligt som den som har det sämst - leder till detta rasande motstånd mot Rutavdraget.

Jag tror att en stor majoritet av vuxna svenskar har insett att det vid sidan av all frihet och överflödande konsumtion finns en hake i vår svenska välfärd. Jämlikheten mellan könen och våra krav på hög ekonomisk standard har lett till att vi alla arbetar för mycket utanför hemmet och det tidigare heltidsarbetet att ta hand om barn och familj skall numera skötas som en hobbyverksamhet på fritiden. Vi skall nu räcka till för bägge delar men hur vi än vrider och vänder oss är det svårt att få detta livspussel att gå ihop. Samtidigt har kraven i arbetslivet gradvis ökat vilket ytterligare pressar oss. Att inte lyckas med detta livspussel leder allt för ofta till skilsmässa eller olika utmattningstillstånd, och det drabbar oftast kvinnor i första hand.


Lösningen på dilemmat kan för många vara att hyra in hjälp för den del av hemarbetet som vi kan lämna ifrån oss. Problemet är bara att vårt ekonomiska system gör det svårt för människor med normala inkomster att ta den kostnaden som beror av det höga löneläget och skatteuttaget på tjänster i form av löneskatter och moms.

Detta höga kostnadsläge håller hela tiden ett kvävande grepp över den privata tjänstemarknaden i Sverige. Människor har råd att konsumera varor men inte tjänster och tjänstemarknaden i Sverige som riktar sig mot privatpersoner har huvudsakligen blivit en svart marknad. Vi generellt sätt laglydiga svenskar röstar här med fötterna genom att bryta mot lagen och köpa svarta tjänster eftersom deras vita motsvarigheter uppfattas som orimligt dyra.

Rut- och rotavdrag har här inneburit en revolution. Ett uppdämt behov av att köpa tjänster avtäcks, en tidigare svart marknad blir vit med allt positivt det innebär för både de som arbetar i sektorn och för de som nu kan köpa dessa tjänster lagligt. Massor av nya jobb uppstår, den vita tjänstmarknaden som tidigare haft en ojämn kamp mot den svarta, kan plötsligt blomstra. Nu vill den röd-gröna alliansen ta bort allt detta igen - att inte beskatta området maximalt betraktas som en gåva från staten till de som har det bäst ställd och Jantelagen säger att ingen får ha det bättre än den som har det sämst.

Skall vi verkligen falla för den här typen av resonemang igen? Skall vi låta Jantelagen - nödtorftigt dold under en förnissa av s.k. socialism - åter få styra våra liv. Skall vi åter sälja våra själar till staten och stå med mössan i hand och vara tacksamma och tala om subventioner om vi får behålla en smula mer av vår lön?


Slutsatsen blir i slutändan att hela tjänstesektorn är orimligt högt beskattad. För att vi dubbelarbetande svenskar skall klara av att leva ett drägligt liv måste prisrelationen mellan varor och tjänster ändras. Vi måste kunna ha råd att köpa tjänster både av hantverkare, lokalvårdare och från andra tjänstekategorier. Att så mycket tjänster utförs svart illustrerar bara att hela tjänstesektorn är orimligt hårt beskattad. Den globala konkurrensen och den tekniska utvecklingen har gjort att konsumtionsvaror bara blivit billigare och bättre år för år. Tjänster däremot har snarast blivit dyrare allt eftersom att nya skattepålagor och administrativa kostnader lagts på tjänsteföretagen.
På sikt borde Rut- och rotavdrag ersättas med avskaffad moms på tjänster och sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn.

Genusperspektiv i primärvården

Som allmänläkare kan jag inte undgå att se de stora genusskillnader som finns i hur och varför vi söker vård i Sverige.
Några allmänna reflektioner:
1. Kvinnor söker vård i mycket större utsträckning än män.
2. Kvinnor tycks må mycket sämre än män både vad gäller kroppslig och själslig hälsa.
Betydligt fler kvinnor än män har somatiska besvär fr.a. i form av svårbehandlad värk, samt psykiska besvär som depressioner och ångest.
3. Betydligt fler kvinnor än män börjar svikta ett antal år före pension, många kvinnor mår så dåligt fysiskt och psykiskt att de har svårt att klara sig ända fram till målsnöret.
4. De flesta män verkar må förhållandevis bra även högt upp i åldrarna och betydligt färre lider av svårbehandlad värk från rörelseapparaten respektive psykiska besvär.


Jag har inte gjort någon statistik på detta men jag är övertygad om att jag skulle kunna finna stöd för dessa iaktagelser vid en statistisk analys av besöken på en vårdcentral.

Bilden ovan visar hur det kan se ut när en kvinna försöker signalera till en man; "någon gång måste han märke att det behöver diskas..."
Sammanfattningsvis är mitt intryck att kvinnor blir utslitna både fysiskt och psykiskt på ett helt annat sätt än män. Kvinnor slits också ut betydligt tidigare och mer fullständigt än män som mer tycks få chansen att åldras på ett naturligt och värdigt sätt.

Varför ser det ut så här? Det kan finnas olika förklaringar och jag skall granska dem en och en.
1. Kvinnor är "pjåskigare", söker tidigare och oftare för småsaker medans män "biter ihop" och kämpar på?
Nej, det är inte mitt intryck utan skillnaden består i ett faktiskt mycket större kroppsligt och själsligt ohälsa bland kvinnor. Kvinnor i allmänhet söker inte billiga poänger eller sekundära sjukdomsvinster utan kämpar oftast till det yttersta för att hålla sig på benen. Män har det helt enkelt lättare och bättre förspänt.
2. Jämlikhet mellan könen har inneburit att kvinnor skall uppnå och prestera allt som män tidigare uppnått + att fortsätta att vara kvinnor; en ekvation som inte går ihop. Har kvinnor helt enkelt blivit lurade att tro att jämlikhet mellan könen inte innebär att mötas på mitten utan att kvinnor skall vara som män (samtidigt som de behåller de traditionellt kvinnliga uppgifterna)? Kort sagt sliter kvinnorna ut sig genom att försöka vara både man och kvinna på en gång? Slående är de mest radikala feministernas förakt för traditionellt kvinnligt arbeten som man kallar för "pigarbete". Det verkar som feministerna helt köpt att det övergripande värdet är att kvinnor skall bli som män och göra samma saker som män, inte att mötas halvvägs och uppvärdera traditionella kvinnliga uppgifter.
3. Hör kvinnor till det "svagare könet", har kvinnor alltid blivit mer slitna och utschasade av livet? Ja, kanske är det så att kvinnor som är biologiskt är optimerade för omhändertagande av avkomman inte klarar av det tuffa arbetslivet på samma sätt som män.

Orättvisan mellan män och kvinnor i vården består då inte i att kvinnor skulle behandlas sämre, vilket torde vara en marginell företeelse, utan att kvinnor faktiskt är sjukare och mår sämre än män. Och detta är förstås inte i första hand en vårdfråga utan handlar om vilka krav som samhället ställer på kvinnor och män.
Kanske skulle pensionsåldern sänkas för kvinnor och höjas för män? Kanske skulle "pigavdraget" höjas så att många fler familjer med heltidsarbetande föräldrar skulle kunna hyra in hjälp. Kanske skulle männen avkrävas en helt annan insats i hemmet än idag? Kanske skulle kvinnor släppa in männen i hemmet på ett annat sätt än idag (kvinnor vet fortfarande oftast "bäst" hemma)?

Om vi tittar på pensionsåldern i Europa så ser vi att det är stora skillnader i hur länge vi är yrkesverksamma i de olika länderna inom EU.
Irländska kvinnor jobbar längst och kroatiska kvinnor kortast. Av männen jobbar rumänerna längst och fransmännen kortast.De svenska männen och kvinnorna hamnar båda på tredje plats, vi går i pension vid i genomsnitt 64 års ålder. Medelåldern vid pensionering inom EU är 61 år för kvinnor och 62 år för män. EU:s kvinnor är i snitt cirka 1,5 år yngre än männen när de går i pension.
Kanske skall det vara några års skillnad i pensionsålder för män och kvinnor; alternativt en mer flexibel pensionsålder där pensionens storlek inte skulle variera så kraftigt med vilket år man går i pensison.

Har vi väder eller klimat?

Long time no see! Mina bloggögon har varit stängda, mina blogghänder bakbundna, men inte har jorden stannat upp för det! Massor har hänt sedan i sommaren -09 när jag skrev sist.

Den globala upp-och-ner-värmningen.
Den globala uppvärmningen t.ex., har denna vinter för länge sedan blivit översnöad, infrusen och lagd på is. Knappt hade klimatmötet i Köpenhamn bommat igen förrän den kallaste vintern i mannaminne var över oss.
FN:s klimatpanel har sladdat av vägen i halkan och fastnat i en snödriva.
Rajendra Pachauri, ordförande i klimatpanelen har fått rimfrost i skägget, bilden till vänster visar otvetydligt att kung Bore varit framme!

Man talar om att det är skillnad mellan "klimat" och "väder" men glömmer att väder x flera x länge = klimat.
Här talas mycket om hur medel-temperaturen stigit under de sista 10 åren, då måste väl ett extremt kallt väder år 10 ha en viss betydelse för den långsiktiga trenden eller?
Isbjörnarna i Arktis ger blanka faan i om det är vädret eller klimatet som gör att de kan jaga säl vid iskanten igen. När det krympande istäcket över Arktis plötsligt börjar växa till igen gör isbjörnarna high-five! För istäcket måste väl tillväxa rejält med denna stränga kyla och kraftiga nederbörd som vi sett runt norra halvklotet sista månaderna? Det är inte bara Nordeuropa utan även norra Asien och Nordamerika som kännt av kylan.
Sista åren har vi översköljts med ishavskartor som visat hur det arktiska istäcket minskat år från år. Vi har läst hur isbjörnarna svälter för att deras jaktmarker försvinner. Kommer vi till sommaren-hösten 2010 få se en isutbredning långt större än tidigare år över Arktis? Är det då bara ett skifte i vädret eller har klimatet påverkats?
Klimatpanelen från 2007 har slagit fast att människan till 90 % sannolikhet är orsak till klimatförändringen. Samtidigt finns fortfarande vetenskapsmän som är skeptiska till huruvida en klimatförändring är ett faktum.
Detta år är det lätt att ta till sig ett mått av denna skepticism. Med ständigt nya snöfall, vägar som börjar se ut som bobsleig-banor, enorma snöhögar spridda överallt blir man mer orolig för den globala nedkylningen, den nya hotande istiden.
Vem vet vilka klimateffekter som kan knuffa världen i denna motsatta riktning?
Ytterst gäller frågan om jag framöver skall få åka vattenskidor eller slalom över hustaken. Allt lär väl bli översvämmat av antingen vatten eller is.

För min del ser jag bara glada isbjörnar för mitt inre öga när jag pulsar fram i decimetertjock snö.