A Past life regression:"God is always with you", a story from the Albigensian Crusade

Past life regression, (according to Wikipedia) "...is a technique that uses hypnosis to recover what practitioners believe are memories of past lives or incarnations, though others regard them as fantasies or delusions or a type of confabulation. Past life regression is typically undertaken either in pursuit of a spiritual experience, or in a psychotherapeutic setting...". 



I´ve practised and studied Past life regression techinques since 2008 under the guidance of Jörgen Sundvall, Hypnoanalyst and Past life therapist   http://www.sseah.se/om-oss/   at the Swedish Institute for Ethic and Analytic therapy, SSEAH    http://www.sseah.se/ . 

Wheather you can prove it or not is open to debate e.g. se   http://listverse.com/2014/12/30/10-claims-of-physical-evidence-for-reincarnation/  but my personal belief is that we humans - just like cats - have multiple lifes. 

And I know, from personal experience, that it can make profound changes in peoples lifes to re-experience and integrate memories from previous lifetimes; furthermore the experience of the transcendense of life and death, and the experience of the soul inbetween lifetimes adds an extra spiritual dimension to these techinques. These techiques are part of what is called Transpersonal psychology, transcending the ego.

So if you´re an openminded person, not bound down by the Scientific liturgy, you are in for an exciting experience. What follows is a transcript from a Past Life Regression that deals with the so called Albigensian Crusade in twelfth century Languedoc, southern France. 

First some notes on the historical background:

The Albigensian Crusade or Cathar Crusade (1209–1229) was a 20-year military campaign initiated by Pope Innocent III to eliminate Catharism (heresy) in Languedoc, in the south of France. 

The medieval Christian sect of the Cathars, against whom the crusade was directed, originated from a reform movement within the Bogomil churches of Dalmatia and Bulgaria calling for a return to the Christian message of perfection, poverty and preaching.

Their theology was basically dualist.They became known as the Albigensians, because there were many adherents in the city of Albi and the surrounding area in the 12th and 13th centuries. This movement had been spreading quickly in Western Europe during this time, but had been harshly crushed in Germany and Holland. Now it was strongest in Southern France and Italy.

Their priests were called Perfecti and they moved among the common people, just like Jesus did in his time. They were looked upon as merely teachers and often exceptionally holy men, not intermediaris with God like the Catholic priesthood was thought to be. They didn´t need churches to worship and didn´t collect wealth but lived very simply, owning no property. They believed God was everywhere and could be worshiped anwhere in nature.

They were also called "bon homme", / good people /  because they served the people around them and lived not in luxuary as the priests of the Catholic Church. They preached not in Latin but in the common peoples language and befriended all men.

They were also vegetarians, pacifists and objected to death penalty. They believed in Reincarnation.  Women held an almost equal position in their social Community. Furthermore they existed alongside the Catholic Church of Langedoc for almost 100 years and they were accepted and respected in all classes (before the crusade when the prosecution started). 

During the Albigensian Crusade they were massacred and killed by the thousends, many of them being burnt at the stake without denouncing their faith. In the final battle - the siege of the fortress Montsegur 1244-, the last Cathar stronghold was forced to capitulation. When it fell more than 200 perfecti  perished in a huge pyre built at the foot of the mountain on which it stood.

The techinque of a Past life regression.

In a past life regression, you are after an initial trance inducement asked to position yourself bodily in a previous lifetime. Usually you will find yourself in some kind of important situation or course of event in this lifetime. After going through this event you will be led furhter on to other important situations in, and finally until your death in this life.

After passing through your death you end up in a the spiritual realm were you can draw conclusions and learn lessons from the life you just experienced. You may also experience all kind of spiritual connections with deities or have divine insights.

From this spiritual viewpoint you can give advice and convey guidance to the person you are today, and you can have a deeper understanding of your present personality and life. Many times you will find the roots of present problems in your past lifes.

In this story there is a profound insight in store from the spiritual sphere to the present me-person, an insight that I will always cherish and never, ever forget.

"God is always with you"

This is my story as I told it.                                                                                                                    

I love knights. I see a picture of a Knight,. I only know that I love knights so much, I want to be a knight, I admire them enormously. I want to go home too, I want to go home, I am homesick...

I see a knight standing alone before God, and pray to God, to serve God. I want to serve God as a knight. I want to serve God. I stand on a hill, it is a very beautiful sunset and I'm all alone with God and the magnificent view.

I stand and bow before God, hold the sword straight down with the tip toward the ground, holding the sword, goint down on my knees, praying.



Those are my two dreams in life;  to serve God and to be a knight. I am a knight, and I serve God, that's all that matters to me. It means everything to me, it means everything ... Nothing just that.

I feel God's presence.

 - Tell me, tell me about it, when you feel God's presence.

 I feel God in all of nature and everything, and in the sky. He is everywhere, in me and before me. And I want to serve him, I want to serve God. I am in the south of France, in the Languedoc.

It's beautiful, so beautiful. It's like a God's knights, servants of God. Servant of God and God's knight, that's the only thing that matters to me in my life.

My love for the knighthood, my love for God. That's all.


But I might end up on the wrong side. There is a conflict between the Pope, the papacy and the God that we have here, or our way of serving God. There is a conflict, I know there is a conflict.

The Pope does not accept a part of us that are Cathars. We are side by side here, we live side by side and are just as good Christians, everyone. We all serve God.

But the Pope ... but the Pope ... he thinks the Cathar belief, those who worship in the open air, in nature are wrong. The Pope does not think they are good, he thinks they have wrong ideas. But we who live here, we do not think there is anything wrong.

We see it as different manifestations of serving God. One can serve God in different ways. Some serve God in the Churches, some serve God out in the open. There are perhaps other differences too, but that's the main difference that I see.

The Pope tries to convert those who worship God in nature, to only worship God in the churches. That's what I see. I worship the God of the Mountain. I see God when I look up in the sky, and when I look over the landscape, I feel that God is there. It is the difference that I see it.

I can not understand why you can not worship God in nature when he is everywhere ... but maybe they, the priests, wants us only to go to church and worship God. This is where you should be when you worship God.

For the priests would lead us, priests want to lead us, that we should be dependent on them constantly. That religion should be only when we are with priests, and when they are reading, preaching and reading the word of God, it is only then we get to worship God.

I can not understand why we can not worship God in the world. I love God just as much as those who adore him in the Churches. I can go to the Church too, there is nothing strange about it, but we have priests also who are like Jesus.

They are barefoot, they are barefoot priests, moving among us people, not just sitting in their Churches.

I like it, it feels closer to Jesus, that they are with us people, out there with us, mingling with us. They mix with us, I like it. That's how it is. But the Pope sends legacies, priests, to tell us that we should only worship God in the Churches, and just to go to the Catholic priests in the Churches.

He says it is a sin to worship God as we do, he says it is a sin, they say that it is a sin, it is not what the Church wants.

I do not understand why we can not be part of the Church, I think we are part of the Church, we just make it in a little more free and different way. We just do it more freely ... (crying). We will only make it more free. We just want to worship God in nature, meet God in nature, and have our priests out among us, and not just in Church. I like it, that they are with us. They say it's a shame ... (crying). ...

There are many among us who think they can do so, there is nothing strange. I do not understand why the Pope did not let us worship God in nature. I can not understand, I do not understand, I do not understand why the Pope forbids us what is beautiful and fine ... beautiful (crying a long time ...)

 He says it is a sin to meet God there. He says it is idolatry, which is the worship of nature spirits, as unchristian pagans who worship nature gods, but we worship the same God, just in a little different way ... The Pope wants to start a crusade against us, I can´t believe it.

I am a knight. God's knight but not a Crusader. I am a knight dedicated to God. ... It is the exodus from the city, the castle is situated on a height. The Crusaders have besieged us, but we may make leave, we as knights get safe passage from there, due to our Duke is Catholic and he gets free passage out of town. It is mixed Catholics and Cathars left in the city.

We may leave, there it´s an Exodus. I can only imagine that it is now that I have to go to the French king and try to put a stop to this crusade. I have to get to the French king, try to put a stop to this. You can not send a courier. I have some connections, I am prominent person in some way, might have met the King, he might listen to me.

So I must ride at full gallop to Paris and try to save the town from the siege and stop, stop this. So I think it is. But I must have been caught somewhere along the way before I arrive to Paris. It's like they are waiting for me, they already know that I'm on the road. I walk into a trap.

They capture me and I am taken to another castle. It's like they were waiting for me, they must have known in advance that I was going,


They capture me, they throw me into the dungeons without explaining anything. And I'm saying that I must see the King, that I have an important message to the King. But it is an oral message, I have nothing to show for it. They find no document on me. They say I lie and throw me in a dungeon only. This is where I will feel so alone and be alone, so terribly alone, so alone, so long alone.

And in so much despair that I can not deliver my message. So desperate and so restless, so restless, so restless, because I have such an important message for the king and I can not hand it over. I can not think of any way to escape from prison either, I may not speak to any man and I have no chance to get out of here.





I'm told much later about all the massacres, about all my people who have been killed. All have been killed, they have killed all and I can not do anything about anything. I just sit there, I can not even die. I just sit and wait to die.

But God keeps me alive and that's what I do not understand, why he keeps me alive. Why he keeps me alive. I can not understand it. I talk to God all the time, I have no one else to talk to, but I do not know if he hears me anymore. He did not hear my prayers, anyway, because I´m left there for eternal times.

I have never received any judgments, never any trial. I'm just a hidden and later a forgotten prisoner. And in the end they know not, prison guards and no one knows why I sit there anymore, because so many years passes so no one knows who I am anymore, or why I´m sitting there. I just sit there, forgotten by the world. Forgotten by God even.

 - Forgotten by God?

 Yes, he does not answer my prayers. He probably has no sense of me sitting there and there is no point in it. God has a meaning to me but I do not know what it is. I think he has a Mission for me  that I do not quite understand. I try to trust him, he knows I'm there, he has not forgotten me or abandoned me. It's something I should learn or understand, I just do not understand what?

 - Now that you are there and can not understand, huh, what if you were to open up even more inward and feel in your heart, why are you sitting here, why are you sitting here, how does it benefit you?

Patience is the only thing I can understand. To be patient. Being able to wait. That "the one who waits for something good never waits too long," perhaps. I will be relieved in the end, I just have to be patient, must have patience, patience ...

 - And the relief when does it take place?

 It takes place when I die and become liberated. I die, I die.

 - When you die, in which state of mind do you die?




I am grateful, grateful to God that I may leave this body. I am grateful, I thank God, I thank God ... that my time is to end. I thank God, dear God, he has heard my prayers in the end, he has heard me in the end, he has heard my prayers and rescued me, freed me. I'm grateful, grateful. My God, I am grateful that he delivers me from this.

 I think that when I was in the beginning as a Knight before God on a mountain and when I knelt down before the whole world and God, it was exactly the opposite of sitting in a dungeon enclosed.

So much easier to see God in nature than in a burrow in the ground, in the ground, that I kept God kept my faith in God all the time, though I despaired as my faith has remained so that I finally thank God, thank God .

I thank God that I have experienced two such huge contrasts. To stand as Knight before the whole world, and to sit as a prisoner in a burrow in the ground, two extremes, extreme forms of life.

God is in both places. God is everywhere.




I was tried, perhaps tested, but I did not give up my faith. I never gave up my God ... God is happy to take me back, take me back. He's happy that I'm happy to come back and sit at his right hand side, to be at his side again.

I know that God is happy for me, for me, God is happy for me. He sees me and has seen me all the time and known about me all the time. I have never lost him,

I´ve  never lost God, not lost God, I did not lose God. For he has never lost me. I have always been around. He has always seen me, has always been with me, he has always been with me. God has always been with me. Now I get to sit at his right hand. I'm happy, I'm happy ... (crying in relief) happy ... so happy to be with God. Happy, so happy to be with God.

As the prodigal son, to come home, to come back home to God. As the prodigal son, as the prodigal son ...

 - And that feeling, so what do you bring to Svante?

 That God is always with you. God is always with you, God is always with you in each moment. He has never forgotten you. He is always with you, he has never forgotten you. God is always with you every moment, every second, every moment, God is always by your side.

You are never alone, you're never alone. God is always in your heart. God is always with you. He is in you and around you, everything, everywhere is God. In everything and everywhere is God. There is no loneliness. You can not be alone, you are not alone, you always have God with you.

Wherever you go, you always have God with you. Wherever you go, you are always where you are, always where you are, and God is always with you.

Do not be afraid, do not despair, God is with you.

 - Back to that feeling of God's presence in you, let yourself be filled by the feeling, weather it is as a knight on a mountain top or if it is towards the end in the dungeon. Being filled with God, God's presence, to fill you completely ... there is no loneliness.

I want to say one thing to Svante. That you may forget God, but God never forgets for a moment, God is always with you even if you forget, God never forgets, he is always within. - God never forgets, he is always with you ...


 Recorded by Svante Stål 2015-06-04

Atlantis, Source of God.

I wear a white Toga and Sandals, have a Crown of Branches
on my Head. I hold a Rod, a Scepter of Gold in My right Hand.
I'm Old and Wise, standing alone in a Temple Courtyard, in
front of a Temple with pillars, columns. It Is Sunny, Warm and
Comfortable, fans Comfortable in the Wind.

I hold a writing in the left Hand, a Scroll, a Scripture. Scripture
tells of Gods, Ancestors, of Old Traditions. It is a very
Important Document.

I am part of an Ancient Tradition, one in a long line of Holy
men who lived before me and will live after me, too.
Tradition is described in the Scripture I hold. There is the Past,
the Present and there is the Future.

A Sacred Tradition. I ama part of this Tradition, I convey the
Past to the Future, to those who come after me.

An Eternal Tradition, an Eternity, Eternal Tradition, a Divine
tradition. I see myself as part of this Eternal Tradition that I
have now to give further.

• Then we go to the next major event in this life, I will
• count to three, you are there ... three, now what?

I will further, this Scripture  and this Scepter which I hold
in my right Hand. It is like a Beacon, it is passed on as a
Baton, to carry on the tradition to the next following me.

I leave the Rod, and I will leave the Scroll to my
Followers standing in front of me and accepting tradition,
religion.

The names of all Ancestors, all who have gone before Me are
written down on the Rod that is the Divine Rod. A Divine Rod
that carries life, which is of Gold, which is Eternal, that existed
for Eternity just as the Scroll.

And in this will my name be entered, each generation are the
Bearer of the Golden Rod and the Bearer of the Traditions in
the scripture.

• What is your name that will be introduced?

Seto. I live in Atlantis.

• What happens now?

I hand over the Golden Rod, I leave the Scripture, I have
done my bit. I have fulfilled my task and I can Die. I have
Brought the Tradition, I can lie down and Die, a Conscious
Death.

I can die a Conscious death which is only a slow onset of
sleep while a slowly Awakening in Another World. It is not
a dramatic Death, just slowly fall asleep in this World and
slowly Wake Up in the Other World.

I understand that Death Is an Illusion that Death Is an
Illusion, Death is a Sleep, a Sleep as I Wake up on the
Other Side. It's the Death that is Also Life, there Is also
Life.

Light!

I wake up in the Light and the Life in the other World, no
drama. I carry with me an Esoteric Body, a Spiritual Body.
I carry with me my Spirit Body which Is Pure Light, also
Wearing a White Mantle of Wisdom.

• Where are you going now?

I have Arrived, I have Arrived, there Is no way, no road,  
there Is only Light, Light and Lightness, Light and
Lightness. I'm no longer going somewhere, I'm no longer
on the Road.  

I have Completed the Mission, I have beenmoving from a
start to an end, where I had a Mission tofulfill. Now I have
no job anymore. I'm there. I am Light. I'm at the Zenith.

• Describe the environment, how does it look?

It is a Divine Rest, a Divine Rest. To be. Not being on the
road, just pure being. To carry the Altar of Wisdom. As a
Boat coming into Port, throwing the Anchor, Landing, a
Boat which has reached its Destination.

The Light, the same Light that I see when I see the Sun
Shine through the bare Tree tops in winter, when I see
the Moon in the Sky, when I see the Stars Shine. It is
the same Light. It is the Source. It is the Source where
all  the Light comes from where all the Light is Being Born.

• Are you there alone at the Source or is there
• someone else there?

I myself, myself. I'm at an Inexhaustible Source that never
ends, which Always, Always Radiates Light in All Directions,
in Every Direction. A Source from which All Life Originates.

All Life Is Growing from this Source, all Light comes from
this Source, All Joy Grows out of the Source, All the Love
Grows out of the Source. The Universe Is born by this
Source.

Singularity before Big Bang that Einstein was
talking about. Singularity where everything starts and
everything is ... the Source. Which Created the Cosmos.
The Universal Light.

It is the Source of All There Is, that's the best description.

It is said that the Journey is the Goal - as a Consolation
because We so rarely Reaches - but the GoalIs the
Source.

There Is a Goal of All Efforts, there Is a Goal
of All Endeavor in the Universe, to Reach the Source,
the Origin from which Everything is Derived.

There you find Rest, there the Gods can Rest, a place where
People can Rest, there Is Rest for any weary Souls. All the
weary Soul are Comforted by this Source, the Rest.

The Divine Consolation Is here, Consolation for All, from All
the suffering, the Goal of the long, long Journey.

I feel, I have a feeling of a pain in My Heart, because there Is
so Much suffering in the World, there Is so Much suffering.
The Road is so long. I want to Bring All suffering to the Source
where the Comfort Is.

There All the sad Children can be Comforted, All sad Souls
will Find Peace and Comfort, All wandering Spirits can Rest.
I will Console, I will Comfort All, now I want to Comfort them.

All suffering has a Consolation in the end, there Is a
Consolation for All the suffering there Is Always a Divine
Consolation for All the suffering We Humans Perceive in the
World.

There Is Always a Divine Comfort at the Road's end.
There I will Bring All the suffering to an end.  I want to Bring
Everyone Here.

For Consolation Temple, where God puts his hand on
Everyone's head and Comforting All suffering, All who have
suffered from the Long Journey and Finally get to Come
Home to God.

It's a pain in My Heart that pulls Me out into the World that
I want to capture all the suffering, all the suffering and
Bring them to the Divine Source.

God has given Me a task that pulls Me out into the World
again, pulling Me out of the Divine Source to gather all the
suffering Souls, All People who suffer, All the Animals that
suffer. Amass them All, bring them back for Comfort whitin
the Source of God.

The People are crying out for Me In the World, their sad
Souls cry out at Me, they pull at My Heart, pulling Me out
of the Source of God, out to Save them, to Save them All.

And lead them and guide them. Lead them to the Divine
Consolation, the Source of God that I have had the privilege
to experience.

• What do you want to give the people as the message
• of this divine love?

I want to be a Witness, I want to Take them by the Hand,
Leading them through the darkness. I want to Give them
Hope that God exists, that there is a Divine Consolation
that can Heal all wounds and Relieve all the pain.

All wounds should be Healed, all the pain Alleviated.
All Souls can reach out for God, for the Light, the Hope
and the Divine Consolation.

The Consolation is the Ultimate Gift that God gives us
Souls. It is to Comfort us for Everything, for All the pain
we've been through.

As for the pain that Is In a Child who loses his Mother,
the deepest pain as when a Child is leftout in the Woods
to die, a Baby Girl is sold as a slave,  a Child gets
aborted in uterus.

Consolation Is for the worst of the pain, the deepest sorrow,
the hardest loss that a Human can Experience - as we all
do . All the pain, grief and loss, God can Relieve and
Comfort, so that in God's Arms, only in God's Arms You
Will Feel that it was Worth it, the ardous journey  was
Worthy the Goal.

It was Worth Making the trip for the Goalof Consolation is
so Comforting, it Soothes, Heals All wounds, Heal all the
pain a Human Being can Experience.

I feel that God wants Me in the World, that I am pulled back
out into the World since I know of People suffering. I have
the Task to Give People Hope and Comfort and Help
People and Lead them by the Hand to find this Perfect
Source of the Divine. It's my Mission. That's why I'm Here.

From a Hypnotic regression with Karin Danneker 2018-02-26

And I wish you were here

I can hear footsteps in the hall,
I can hear the banging on the wall
I can see your footprints on the lawn

And I wish you were here,
and I wish you were here with me,

I can see the lightning cross the sky,
I can hear the thunder roaring by,
I can smell your perfume passing bye,

And I wish you were here...

Wake up sunday morning and you´re not there,
reach out for you soft caress, but noones there,
whisper your name but no-one hears, it´s all in vain,



And I wish you were here...

I can feel the blood runs through my veins,
I can feel my heartbeats running wild,
My hands are shaking, I feel fear,

And I wish you were here...

Is it all in vain,
is it all in vain?

 And I wish you were here...

Osvensk verksamhet

Jag har något att bekänna...och jag skäms djupt.
Jag har bedrivit allvarlig osvensk verksamhet och borde ställas inför rätta i den svenska Jantedomstolen.

 

Mitt under den värsta finanskrisen och SAAB  stora kris vintern 2008-2009 köpte jag en sprillans ny SAAB.

Media talade inte om annat än kris och varsel och permitteringar i bilindustrin, fr.a. på SAAB och jag skäms idag över mitt osvenska beteende då jag

gick direkt och köpte en ny 9-5 Griffin sportcombi.

Jag har senare förstått att detta beteende att försöka stötta svensk bilindustri inte vara annat än på gränsen till rent osvensk verksamhet och borde straffas.

Här går en samlad journalistkår på fr.a. DN, men även andra tidningar, och dödförklarar SAAB gång på gång, och gör allt för att sätta kniven i SAAB-kroppen, som en tjur på en tjurfäktning som skall dödas med många hugg. Man väntar med iver på att få fälla den slutgiltiga kommentaren “vad var det jag sa...”. 

Här går ministrar ut och förklarar hur ointressant detta företag är för Sverige, detta företag "som producerar bilar som ingen vill ha".

Jag borde skämmas  som inte lyssnade mer uppmärksamt på Maud Olofsson och DN-journalisterna i deras iver att sänka SAAB.

Alla vettiga svennar har ju förstått detta budskap och köper tyska eller kinesiska bilar istället (Volvo). Alla har förstått budskapet utom jag, jag är osvensk, jag erkänner, ställ mig inför Jantelagen och döm mig att sitta med på den gren som vi håller på att såga av (svensk bilindustri).

 

Att vara riktig svensk är att undvika svenska bilar och bara köpa tyskt, tyskt och tyskt, kryddat med lite koreanskt och en knivudd Japanskt.

Så gör en riktig svensk. Basta.

 

Ledsen Gud, Allah och Jahve!!!

Ledsen Gud, Allah och Jahve!
Vi måste säga upp Er. Vi vet att ni enligt turordningsreglerna i LAS skulle vara de sista att få gå. Ni var ju först in eller hur? Men i det här fallet får ni gå pga arbetsbrist.
Vi har nu folk på Jorden som gör Ert jobb redan här, därför behövs ni inte längre.
I Sverige t.ex. har vi Baggarna och Fader Andreas som sköter allt från välsignelser till domens dag redan på levande, de behöver inte ens ha blivit gamla, det duger bra med ungdomar från 16 år och uppåt.
Vi har också rationaliserat rejält. Ni envisades med att granska människans hela liv och gärning. Nu dömer vi människor på 1½ minuts audition. Mer behövs inte för att sortera ut en del människor som ohjälpligt, hopplöst talanglösa, men ge en del Guldbiljett till framtiden.
Baggarna och Fader Andrea gör också sitt jobb så grundligt, att många av de som döms ut döms till evig förtappelse, "...det sämsta jag hört", "du kan inte fortsätta med detta...". Man är riktigt noga med att döda alla drömmar och förhoppningar som ungdomar kan ha.
Och de allra värsta exemplen spelas upp som varnande exempel så att alla kan skratta och håna dessa miffon. På Jorden kallar vi detta för "underhållning".
Gud, Allah och Jahve, jag tror ni nu förstår att ni inte längre behövs, när vi nu kan sköta all denna sortering redan på jorden.
Alla döda kommer redan vara sorterade och vi behöver bara en station där uppe där det är noga utmärkt vart var och en skall resa vidare.

Personalkontoret på jorden,

Vinst på skattefinansierad verksamhet?

En mediadebatt har periodvis rasat om huruvida vi skall acceptera att privata företag gör vinster på offentligt finansierade verksamheter. Skall privata företag få göra vinst på sjukvård, äldreomsorg, förskolor eller skolor som finansierats med skattemedel?
Gång på gång dras olika privata företag som gjort stora vinster fram till skampålen för sina "jättevinster" på skattebetalarnas bekostnad.
Man talar om miljonvinster och det kan röra privata vårdcentraler, förskolor eller skolor, men utan att siffrorna någonsin relateras till företagens omsättning.
En vinst måste bedömas i förhållande till omsättningen
En miljonvinst kan vara ett katastrofalt dåligt resultat för ett företag med en omsättning på 100 miljoner, men ett fantastiskt resultat om omsättningen är 2 miljoner. En sådan liten detalj bryr sig media aldrig om att redovisa, vilket gör det helt omöjligt att bedöma om de vinster som redovisas är orimligt höga eller låga. Ex.vis hade DN för något år sedan en skandaliserande artikelserie om "miljonvinster" inom privat barnomsorg, detta utan ett ord om företagets egentliga storlek eller omsättning. Sanningen är att varken du eller jag själva har en aning om omsättningen på en grupp förskolor och som läsare kan vi därför omöjligt bedöma om dessa miljonvinster är ohemula eller i själva verket tyder på en riskabelt låg lönsamhet för företaget... Det tycks räcka med att tala om "miljonvinster" för att det skall anses orimligt...

Sen har vi det där med förluster...
Vinst och förlust är två sidor av samma mynt. Att driva ett privat företag betyder att kasta sig ut utan skyddsnät. Driver du en bra verksamhet som uppskattas av dina kunder kan du gå med vinst, men du kan också gå med förlust och förlora ditt satsade kapital och det arbete du lagt ner. Och jag kan lova dig; ingen debatt kommer föras i media om dina miljonförluster och huruvida det är rimligt att du skall behöva stå för dessa själv när du driver en verksamhet finansierad med skattepengar. Tvärtom, alla kommer applådera den offentliga myndighet som lyckats upphandla utförare som sparar skattepengar. Ingen dagstidning, ingen Ohrly eller Mona Sahlin kommer tycka det är värt att ömka dig och fundera över huruvida det är rimligt att låta dig driva en skattefinansierad verksamhet med förlust.

Många företag går med vinst vissa år, andra år med förlust, en vinstmarginal på 5-10 % är inte orimligt för att kunna balansera dåliga år med förlust, titta på vilka marginaler vissa banker och el-bolag anser sig behöva. En miljonvinst med en omsättning på 10-20 miljoner är därför ingen orimlighet utan tvärtom ett måste för att hålla sig på banan även under dåliga år.
Om man ifrågasätter om privata företag skall få göra vinst på skattefinansierad verksamhet måste man också diskutera om förluster är OK. Anser man det så kommer ingen vara intresserad av att driva verksamheter. Vem vill driva en verksamhet som bara får gå med förlust? Självklart är ingen intresserad av detta; således måste alla som ifrågasätter vinster acceptera att förlusterna skall täckas av skattepengar...heureka vi är då tillbaka i gammal anslagsfinansierad verksamhet utan vinster eller risker för förluster, utan konkurens och utan reella drivkrafter till utveckling av verksamheter. Se bara på den extremt kundfientliga verksamhet som sjukvården har bedrivit i åratal innan privata alternativ kommit in.

Statens kaka är väl ändå trygg?
Ett avtal med stat och kommun borgar väl ändå för trygga pengar? Det är väl bara att håva in storkovan år efter år?
Tvärtom verkar vara fallet. Av egen erfarehet (drygt 10 år som privat entrepenör inom sjukvård) kan jag säga att inget är otryggare. Du har en kund - landstinget - som köper dina tjänster och du är tvungen att finna dig i denna kunds alla nycker.
Avtalsregler, ersättningsnivåer, principer för ersättning är dagsvara och ändras från år till år. Att förhandla med landstinget är som att spela schack med en 5-åring som slår omkull pjäserna så fort det går emot och därefter ändrar spelreglerna.

Denna snedvridna debatt om privata utförare i skattefinansierad verksamhet måste hyfsas till rejält.
1. Skandalreportage om jättevinster måste balanseras med uppgifter om företagens omsättning. En miljonvist kanske visar sig vara ett uselt resultat, vi vet inget om detta förrän vinsten relateras till företagets omsättning.
2. Om vinster tas upp måste även förluster diskuteras.
Accepteras inga privata vinster måste det offentliga även täcka förluster, och då får vi en självdöende verksamhet som i princip inte är annorlunda än om landstinget driver verksamheten själv. Är man inte villig att täcka förluster lär man inte hitta en enda företagare som vill driva en verksamhet där bara förluster accepteras.
3. Om vi anser att stat och landsting är bäst på att sköta all sjukvård, äldreomsorg, skolverksamhet etc så skall vi förstås inte acceptera några vinster och istället säga upp alla avtal med privata utförare.
Om vi tror att konkurens och mångfald utvecklar verksamheter så att vi i slutändan får en mycket bättre vård, skola och omsorg så måste vi acceptera att företag ibland gör bra vinster.

OM KÖ-ELÄNDET I STOCKHOLM

Efter 15 åra erfarenhet av körning fram och tillbaks genom Stockholm i rusningstrafik.
Köerna och avgasutsläppen skulle minska om...
1. Alla utnyttjade alla filer som finns.
Idag har folk fått för sig att en andra fil på en en-filig väg inte kan användas om den tar slut längre fram. Man går in direkt och fortsätter att köa i fil nummer 1 och tycks skämmas för att använda fil nr 2 i hela sin längd.
2. Finns en trefilig väg kör man gärna långsamt i mitten varvid man blockerar fil nr 3 (den som kör i fil nr 3 tvingas att köra om den långsamma bilen via fil nr 1 och väljer därför också att ligga i fil nr 2 varvid fil nr 3 blir tom).
3. Ett inte oävet antala bilar väljer att köra i en jämn långsam hastighet vid köbildning och lämnar 50-100 meter tom väg framför sig. Detta förlänger kön bakåt med 50-100 meter utan att bilisten tycks förstå detta samband.
Kan ni Vägverket göra något åt detta? Ja det borde de kunna.
1. Be folk använda alla filer som finns (och inte köra in innan de är slut). Be folk köra i innerfilen på trefiliga vägar och endast använda fil nr 2 eller 3 vid högre hastigheter eller omkörningar.
3.Vid kö-körning håll avstånden dvs kör inte för långt bakom framförvarande bil - varje extra meter förlänger kön bakom er lika långt-

Svante Stål
073-707 15 16

So many miles apart from you

SO MANY MILES APART FROM YOU

Am
So many miles apart from you
G C Am
go anywhere but let me know,
Am
So many miles apart from you,
G C Am
do anything but let me know,


Am
I feel the wind but I can´t see,
G C Am
I hear the rain but see no clouds,
Am
Your shadow is vague
G Am
please let me know
E7
Your shadow is vague please let me know...


C G
I need you tonigth, please come to me
C Dm7 E7 Am
I need you tonight, come in my dream
C G
I need you tonight, please come to me
C F G Am
I need you tonight, come in my dream

Rainy day

Rainy day


A
Rainy day
Asus4
ain´t going my way
Amaj7
Lazy day,
D E A
I´m in a blind spot today

Am
You could help me out,

if you touch my sky,

You could help me out,

if you reach for my heart

A
Happy day,
Asus4
it´s sure going my way
Amaj7
Sunny day,
D E A
I´m in the sunshine of love,

Vildgässens flykt,

Ett litet tonsatt poem om kärlek i fåglarnas värld. Men hur går melodin? Den som lever får se, jag skall försöka spela in låten framöver.


Vildgässens flykt
Säg, får jag smeka dina vingar,
Säg, får jag smeka dina vingar,
Häcka en stund mellan dina bröst,
räck mig vingen, låt oss dansa
i en himmelsk
kärleksdans,


Kom, låt oss flyga ut i natten,
Kom, låt oss flyga ut i natten,
sväva en stund under stjärnors glans,
vinge mot vinge låt oss segla bort
i en himmelsk
kärleksflykt,


Stick/
Jag drömmer om natten,
att jag ser vildgässens flykt
Jag känner inom mig,
att det är tid för oss,

Allt... under månens glans...

Säg, vill du följa mig till Söderns land,
Säg, vill du följa mig till Söderns land,
sätta bo vid en solig strand,
näbb mot näbb skall vi bygga,
vårt kärleksnäst,

Stick/
Jag ser dig invid mig,
känner fläkten av vingarnas slag,
du vippar på vingen,
ja vi har gett oss av... aha

Hushållsnära tjänster, rut- och rotavdrag

Debatten om hushållsnära tjänster är ett mått på hur djupt det svenska folket böjt sig under staten och fogdeväldet. Historiskt sett gick svenskarna man ur huse och gjorde uppror mot fogdarna när de avkrävde oss för höga skatter, idag är vi glada om någon lite skatt sänks och kallar det då en subvention, som om allt egentligen är statens pengar.

Vi har helt accepterat en omvändning av begreppen - att inte ta ut för ögonblicket maximal skatt betraktas som en subvention, en gåva från staten. En utebliven intäkt till staten för en sänkt skatt jämförs med att staten skänker pengar till en grupp medborgare.

Med detta synsätt skulle man kunna betrakta nettolönen - det vi får behålla efter skatt - som en ren statlig subvention. Det är ju en summa pengar som staten potentiellt kunde tagit ut i skatt men nu istället "efterskänker oss".

Detta synsätt på staten parat med den svenska Jantelagen - ingen skall ha det bättre än någon annan, alla skall ha det lika dåligt som den som har det sämst - leder till detta rasande motstånd mot Rutavdraget.

Jag tror att en stor majoritet av vuxna svenskar har insett att det vid sidan av all frihet och överflödande konsumtion finns en hake i vår svenska välfärd. Jämlikheten mellan könen och våra krav på hög ekonomisk standard har lett till att vi alla arbetar för mycket utanför hemmet och det tidigare heltidsarbetet att ta hand om barn och familj skall numera skötas som en hobbyverksamhet på fritiden. Vi skall nu räcka till för bägge delar men hur vi än vrider och vänder oss är det svårt att få detta livspussel att gå ihop. Samtidigt har kraven i arbetslivet gradvis ökat vilket ytterligare pressar oss. Att inte lyckas med detta livspussel leder allt för ofta till skilsmässa eller olika utmattningstillstånd, och det drabbar oftast kvinnor i första hand.


Lösningen på dilemmat kan för många vara att hyra in hjälp för den del av hemarbetet som vi kan lämna ifrån oss. Problemet är bara att vårt ekonomiska system gör det svårt för människor med normala inkomster att ta den kostnaden som beror av det höga löneläget och skatteuttaget på tjänster i form av löneskatter och moms.

Detta höga kostnadsläge håller hela tiden ett kvävande grepp över den privata tjänstemarknaden i Sverige. Människor har råd att konsumera varor men inte tjänster och tjänstemarknaden i Sverige som riktar sig mot privatpersoner har huvudsakligen blivit en svart marknad. Vi generellt sätt laglydiga svenskar röstar här med fötterna genom att bryta mot lagen och köpa svarta tjänster eftersom deras vita motsvarigheter uppfattas som orimligt dyra.

Rut- och rotavdrag har här inneburit en revolution. Ett uppdämt behov av att köpa tjänster avtäcks, en tidigare svart marknad blir vit med allt positivt det innebär för både de som arbetar i sektorn och för de som nu kan köpa dessa tjänster lagligt. Massor av nya jobb uppstår, den vita tjänstmarknaden som tidigare haft en ojämn kamp mot den svarta, kan plötsligt blomstra. Nu vill den röd-gröna alliansen ta bort allt detta igen - att inte beskatta området maximalt betraktas som en gåva från staten till de som har det bäst ställd och Jantelagen säger att ingen får ha det bättre än den som har det sämst.

Skall vi verkligen falla för den här typen av resonemang igen? Skall vi låta Jantelagen - nödtorftigt dold under en förnissa av s.k. socialism - åter få styra våra liv. Skall vi åter sälja våra själar till staten och stå med mössan i hand och vara tacksamma och tala om subventioner om vi får behålla en smula mer av vår lön?


Slutsatsen blir i slutändan att hela tjänstesektorn är orimligt högt beskattad. För att vi dubbelarbetande svenskar skall klara av att leva ett drägligt liv måste prisrelationen mellan varor och tjänster ändras. Vi måste kunna ha råd att köpa tjänster både av hantverkare, lokalvårdare och från andra tjänstekategorier. Att så mycket tjänster utförs svart illustrerar bara att hela tjänstesektorn är orimligt hårt beskattad. Den globala konkurrensen och den tekniska utvecklingen har gjort att konsumtionsvaror bara blivit billigare och bättre år för år. Tjänster däremot har snarast blivit dyrare allt eftersom att nya skattepålagor och administrativa kostnader lagts på tjänsteföretagen.
På sikt borde Rut- och rotavdrag ersättas med avskaffad moms på tjänster och sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn.

Genusperspektiv i primärvården

Som allmänläkare kan jag inte undgå att se de stora genusskillnader som finns i hur och varför vi söker vård i Sverige.
Några allmänna reflektioner:
1. Kvinnor söker vård i mycket större utsträckning än män.
2. Kvinnor tycks må mycket sämre än män både vad gäller kroppslig och själslig hälsa.
Betydligt fler kvinnor än män har somatiska besvär fr.a. i form av svårbehandlad värk, samt psykiska besvär som depressioner och ångest.
3. Betydligt fler kvinnor än män börjar svikta ett antal år före pension, många kvinnor mår så dåligt fysiskt och psykiskt att de har svårt att klara sig ända fram till målsnöret.
4. De flesta män verkar må förhållandevis bra även högt upp i åldrarna och betydligt färre lider av svårbehandlad värk från rörelseapparaten respektive psykiska besvär.


Jag har inte gjort någon statistik på detta men jag är övertygad om att jag skulle kunna finna stöd för dessa iaktagelser vid en statistisk analys av besöken på en vårdcentral.

Bilden ovan visar hur det kan se ut när en kvinna försöker signalera till en man; "någon gång måste han märke att det behöver diskas..."
Sammanfattningsvis är mitt intryck att kvinnor blir utslitna både fysiskt och psykiskt på ett helt annat sätt än män. Kvinnor slits också ut betydligt tidigare och mer fullständigt än män som mer tycks få chansen att åldras på ett naturligt och värdigt sätt.

Varför ser det ut så här? Det kan finnas olika förklaringar och jag skall granska dem en och en.
1. Kvinnor är "pjåskigare", söker tidigare och oftare för småsaker medans män "biter ihop" och kämpar på?
Nej, det är inte mitt intryck utan skillnaden består i ett faktiskt mycket större kroppsligt och själsligt ohälsa bland kvinnor. Kvinnor i allmänhet söker inte billiga poänger eller sekundära sjukdomsvinster utan kämpar oftast till det yttersta för att hålla sig på benen. Män har det helt enkelt lättare och bättre förspänt.
2. Jämlikhet mellan könen har inneburit att kvinnor skall uppnå och prestera allt som män tidigare uppnått + att fortsätta att vara kvinnor; en ekvation som inte går ihop. Har kvinnor helt enkelt blivit lurade att tro att jämlikhet mellan könen inte innebär att mötas på mitten utan att kvinnor skall vara som män (samtidigt som de behåller de traditionellt kvinnliga uppgifterna)? Kort sagt sliter kvinnorna ut sig genom att försöka vara både man och kvinna på en gång? Slående är de mest radikala feministernas förakt för traditionellt kvinnligt arbeten som man kallar för "pigarbete". Det verkar som feministerna helt köpt att det övergripande värdet är att kvinnor skall bli som män och göra samma saker som män, inte att mötas halvvägs och uppvärdera traditionella kvinnliga uppgifter.
3. Hör kvinnor till det "svagare könet", har kvinnor alltid blivit mer slitna och utschasade av livet? Ja, kanske är det så att kvinnor som är biologiskt är optimerade för omhändertagande av avkomman inte klarar av det tuffa arbetslivet på samma sätt som män.

Orättvisan mellan män och kvinnor i vården består då inte i att kvinnor skulle behandlas sämre, vilket torde vara en marginell företeelse, utan att kvinnor faktiskt är sjukare och mår sämre än män. Och detta är förstås inte i första hand en vårdfråga utan handlar om vilka krav som samhället ställer på kvinnor och män.
Kanske skulle pensionsåldern sänkas för kvinnor och höjas för män? Kanske skulle "pigavdraget" höjas så att många fler familjer med heltidsarbetande föräldrar skulle kunna hyra in hjälp. Kanske skulle männen avkrävas en helt annan insats i hemmet än idag? Kanske skulle kvinnor släppa in männen i hemmet på ett annat sätt än idag (kvinnor vet fortfarande oftast "bäst" hemma)?

Om vi tittar på pensionsåldern i Europa så ser vi att det är stora skillnader i hur länge vi är yrkesverksamma i de olika länderna inom EU.
Irländska kvinnor jobbar längst och kroatiska kvinnor kortast. Av männen jobbar rumänerna längst och fransmännen kortast.De svenska männen och kvinnorna hamnar båda på tredje plats, vi går i pension vid i genomsnitt 64 års ålder. Medelåldern vid pensionering inom EU är 61 år för kvinnor och 62 år för män. EU:s kvinnor är i snitt cirka 1,5 år yngre än männen när de går i pension.
Kanske skall det vara några års skillnad i pensionsålder för män och kvinnor; alternativt en mer flexibel pensionsålder där pensionens storlek inte skulle variera så kraftigt med vilket år man går i pensison.