Hushållsnära tjänster, rut- och rotavdrag

Debatten om hushållsnära tjänster är ett mått på hur djupt det svenska folket böjt sig under staten och fogdeväldet. Historiskt sett gick svenskarna man ur huse och gjorde uppror mot fogdarna när de avkrävde oss för höga skatter, idag är vi glada om någon lite skatt sänks och kallar det då en subvention, som om allt egentligen är statens pengar.

Vi har helt accepterat en omvändning av begreppen - att inte ta ut för ögonblicket maximal skatt betraktas som en subvention, en gåva från staten. En utebliven intäkt till staten för en sänkt skatt jämförs med att staten skänker pengar till en grupp medborgare.

Med detta synsätt skulle man kunna betrakta nettolönen - det vi får behålla efter skatt - som en ren statlig subvention. Det är ju en summa pengar som staten potentiellt kunde tagit ut i skatt men nu istället "efterskänker oss".

Detta synsätt på staten parat med den svenska Jantelagen - ingen skall ha det bättre än någon annan, alla skall ha det lika dåligt som den som har det sämst - leder till detta rasande motstånd mot Rutavdraget.

Jag tror att en stor majoritet av vuxna svenskar har insett att det vid sidan av all frihet och överflödande konsumtion finns en hake i vår svenska välfärd. Jämlikheten mellan könen och våra krav på hög ekonomisk standard har lett till att vi alla arbetar för mycket utanför hemmet och det tidigare heltidsarbetet att ta hand om barn och familj skall numera skötas som en hobbyverksamhet på fritiden. Vi skall nu räcka till för bägge delar men hur vi än vrider och vänder oss är det svårt att få detta livspussel att gå ihop. Samtidigt har kraven i arbetslivet gradvis ökat vilket ytterligare pressar oss. Att inte lyckas med detta livspussel leder allt för ofta till skilsmässa eller olika utmattningstillstånd, och det drabbar oftast kvinnor i första hand.


Lösningen på dilemmat kan för många vara att hyra in hjälp för den del av hemarbetet som vi kan lämna ifrån oss. Problemet är bara att vårt ekonomiska system gör det svårt för människor med normala inkomster att ta den kostnaden som beror av det höga löneläget och skatteuttaget på tjänster i form av löneskatter och moms.

Detta höga kostnadsläge håller hela tiden ett kvävande grepp över den privata tjänstemarknaden i Sverige. Människor har råd att konsumera varor men inte tjänster och tjänstemarknaden i Sverige som riktar sig mot privatpersoner har huvudsakligen blivit en svart marknad. Vi generellt sätt laglydiga svenskar röstar här med fötterna genom att bryta mot lagen och köpa svarta tjänster eftersom deras vita motsvarigheter uppfattas som orimligt dyra.

Rut- och rotavdrag har här inneburit en revolution. Ett uppdämt behov av att köpa tjänster avtäcks, en tidigare svart marknad blir vit med allt positivt det innebär för både de som arbetar i sektorn och för de som nu kan köpa dessa tjänster lagligt. Massor av nya jobb uppstår, den vita tjänstmarknaden som tidigare haft en ojämn kamp mot den svarta, kan plötsligt blomstra. Nu vill den röd-gröna alliansen ta bort allt detta igen - att inte beskatta området maximalt betraktas som en gåva från staten till de som har det bäst ställd och Jantelagen säger att ingen får ha det bättre än den som har det sämst.

Skall vi verkligen falla för den här typen av resonemang igen? Skall vi låta Jantelagen - nödtorftigt dold under en förnissa av s.k. socialism - åter få styra våra liv. Skall vi åter sälja våra själar till staten och stå med mössan i hand och vara tacksamma och tala om subventioner om vi får behålla en smula mer av vår lön?


Slutsatsen blir i slutändan att hela tjänstesektorn är orimligt högt beskattad. För att vi dubbelarbetande svenskar skall klara av att leva ett drägligt liv måste prisrelationen mellan varor och tjänster ändras. Vi måste kunna ha råd att köpa tjänster både av hantverkare, lokalvårdare och från andra tjänstekategorier. Att så mycket tjänster utförs svart illustrerar bara att hela tjänstesektorn är orimligt hårt beskattad. Den globala konkurrensen och den tekniska utvecklingen har gjort att konsumtionsvaror bara blivit billigare och bättre år för år. Tjänster däremot har snarast blivit dyrare allt eftersom att nya skattepålagor och administrativa kostnader lagts på tjänsteföretagen.
På sikt borde Rut- och rotavdrag ersättas med avskaffad moms på tjänster och sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn.